Självmord – ett psykologiskt olycksfall

Om svenska beslutsfattare och svenska folket skulle veta att ca 1531 personer skulle omkomma under de närmaste 12 månaderna tror jag att de skulle göra vad de kan för att förhindra detta. Så många var det som under förra året dog i självmord. Det innebär att i snitt tog 126 personer tog sitt liv varje vecka och av dessa var 14 personer mellan 15-24 år. Dessa siffror kan ställas mot att det i trafiken under 2014 omkom totalt 270 personer. Enligt SPES (Riksförbundet för SucidPrevention och Efterlevandes stöd) är självmordsförsök ca tio gånger vanligare än ett fullbordat självmord. Det innebär att utöver de 1531 personerna som fullbordade sitt självmord försökte ytterligare 13779 personer ta sitt liv under förra året.

Statestik visar att självmord bland äldre har minskat sedan början utav 1980-talet men istället har de ökat i åldersgruppen 15-24 år. Det betyder att insatserna för att minska den psykiska ohälsan framför allt bland yngre inte är tillräckliga. I FN:s 17 nya mål om en hållbar utveckling 2016-2030 handlar mål nr. 3 om att säkerställa hälsa och välmående för alla. Detta är ett mål som liksom de övriga kräver politiska beslut men även ett engagemang hos medborgarna. Suicid Zero heter en ideell organisation som arbetar nationellt för att minska antalet självmord. Det gör de genom att bedriva påverkansarbete och sprida kunskap om suicid.

När en person dör i självmord talar man ofta om att personen valt att ta sitt liv. Jag har själv fått uppleva att hur det är när någon nära tar livet av sig och har för mig varit en sorg som varit svår att ta sig igenom. Det har inneburit att jag både behövt sörja min anhöriges bortgång samtidigt som jag har fått brottas med många frågor kring varför personen ”valde” att ta sitt liv. Jag minns även att jag ofta tänkte att det vore lättare om min anhörig hade dött av en sjukdom såsom cancer då det hade varit så mycket lättare att förklara för människor omkring mig. Om jag säger att jag har förlorat en anhörig i självmord föder det så många nya frågor, frågor som känns privata. Generalsekreteraren för Sucid Zero heter Alfred Skogsberg och han skriver nedan på sin blogg kring huruvida en person verkligen väljer att ta sitt liv.

Alfred Skogsberg

Alfred Skogsberg

För mig är ett val resultatet av att rationellt överväga för- och nackdelar och sedan fatta beslut. Vi väljer politiska partier i allmänna val. Vi väljer vilken bil eller lägenhet vi ska köpa. Vi väljer vart vi ska resa på semester. Gemensamt är att personen jämför, funderar och fattar rationella beslut. Men när vi säger att en suicidal person väljer att ta sitt liv lägger vi skulden på individen som sannolikt är djupt deprimerad eller lider av annan psykisk ohälsa. Hur mycket val är det då frågan om?

Om du är full och kör bil med sommardäck på halt väglag och får sladd samtidigt som du får möte, har du då valt olyckan? Knappast. Det var en olyckshändelse. Men föreställ dig en deprimerad person som har blivit dumpad av sin partner. Hen har även förlorat jobbet och tagit ett par öl. Det är kväll och personen går på en bro utan höga skyddsräcken. Mörker och djup ångest omsluter personen. Hen kanske har haft hopplöshetstankar under en tid. Och där på bron finns en tillgänglig metod för att ta sitt liv. Personen hoppar och avlider. Liknande självmord inträffar ofta i Sverige. Men var det verkligen ett val eller var omständigheterna sådana att en psykologisk olycka inträffade?

Om vi ser på självmordet som ett psykologiskt olycksfall så inser vi att samhället kan påverka suiciden. Vi lägger inte skuld på individen, att denne väljer självmordet, utan vi ser samhällets roll. Ser vi det som en olyckshändelse, så som vi sett arbetsplatsolyckor och trafikolyckor, så inser vi att det finns en mängd barriärer där vi kan förebygga olyckshändelsen. För att citera suicidpreventionsexperten professor Jan Beskow: ”Faktum är att människan utstår nästan vilken plåga som helst för att få vara kvar i livet. Kroppen vill leva men kognitionerna, det vill säga varseblivningar, bilder, minnen, tankar, problemlösningar med mera, vet inte alltid hur det ska gå till.”

Om ni vill läsa mer om Suicid Zero och/eller om hur man kan hjälpa en person som försökt att ta sitt liv eller funderar på att ta sitt liv gå in på Suicid Zero.

FN:s nya mål för en hållbar utveckling

Den 25-27 september i år höll Förenta Nationerna (FN) sitt stora toppmöte om Globalt Hållbara Utvecklingsmål i New York. Under mötet antog världens mäktigaste ledare tillsammans 17 nya utvecklingsmål som ska gälla från 2016 till 2030 och som ska ersätta de tidigare 8 millenniemål som löper ut 2015. De nya utvecklingsmålen har som syfte att minska fattigdom och minska klimatpåverkan samt arbeta för en mer hållbar värld ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Detta gör dem mer omfattande än millenniemålen som främst var inriktade på att förbättra livet för världens fattiga. Mer information om vad millenniemålen åstadkommit finns i Millennium Development Goals 8 – Executive Summary

Här är en kort sammanfattning om vad de nya 17 hållbarhetsmålen handlar om.

1.     Utrota fattigdom för alla

2.     Utrota hunger och skapa hållbart jordbruk

3.     Säkerställa hälsa och välmående för alla

4.     Erbjuda utbildning till alla av hög kvalitet och möjligheter till ett livslångt lärande

5.     Uppnå jämställdhet och stärka kvinnors och flickors rättigheter

6.     Rent vatten och sanitet till alla samt hållbar hantering av färskvatten

7.     Hållbar energi som är tillgänglig och överkomlig i pris för alla

8.     Främja jobb för alla samt en hållbar ekonomiskt tillväxt

9.     Bygga och främja hållbara infrastrukturer, industrier och innovationer

10.   Minska ojämlikheten mellan länder

11.   Utveckla samhällen och städer hållbart, tryggt och trivsamt

12.   Säkerställa hållbar konsumtion och produktion

13.   Agera omedelbart på klimatförändringarna

14.   Säkerställa att haven exploateras hållbart

15.  Säkerställa en hållbar utveckling av jordens ekosystem: mark, skog, hav, luft och biologisk mångfald

16.  Främja fred och rättvisa

17.  Stärka partnerskapet mellan länder för att uppnå dessa mål

Jan Eliasson, Vice Generalsekreterare i FN kommenterar de nya utvecklingsmålen i en intervju för Svenska Dagbladet den 24 september i år.

– Dessa mål är betydligt mer ambitiösa och omfattande än millenniemålen. De täcker mycket mer och är inte lika mätbara. Men de kan bli instrument för mobilisering om länder översätter dem till nationell ekonomisk planering, säger Jan Eliasson. Han anser vidare att regeringar, parlament, civilsamhället, akademiska och vetenskapliga världen och privata sektorn måste samarbeta mer för att det ska lyckas. Förhoppningsvis kan målen även väcka mer lokalt engagemang för att exempelvis leva mer klimatsmart, menar han.

UN Sust. Dev Goals

Vänskap förgyller livet

Jag befinner mig fortfarande på besök hos min fina vän Madam Bonnicel i Indianapolis. Vi fyller dagarna med yoga, god mat, skratt och gråt, frisk luft och långa långsamma samtal om livet, döden och allt däremellan. Denna vistelse gör gott för både kropp och själ och kommer att vara en resa som jag länge kommer att bevara i mitt minne.

Det är närmare 17 år sedan jag och min vän först träffades. Vi hade båda lämnat Sverige för att vara med när IBM öppnade call center i Greenock, Skottland. Hon var 19 år och reste till äventyr och nya erfarenheter. Jag var 25 år och reste från ett jobb jag inte trivdes på och en dålig kärleksrelation jag inte klarade av att avsluta. Hon hade ordning på allt i sitt liv vilket inkluderade färgkoordinering i strumplådan. Jag hade inte ordning och var tacksam för att strumporna kom med vid packningen. Trots våra olikheter kom det sig så att vi under ett års tid delade boende och la under denna tid grunden för en lång vänskap. Så här i efterhand tror jag att det var just våra olikheter som gjorde att vi drogs till varandra och att det var just olikheterna vi uppskattade hos varandra. Hon visste att om hon valde att umgås med mig kunde det omöjliga hända och jag visste att om jag umgicks med henne fanns det ordning. Tillsammans hade vi det galet kul med en släng av ordning.

11349843_10152887175596641_730507094_n

Skottland 1999

I dag 17 år senare ser våra liv väldigt annorlunda ut, så klart. Numera är det mer ordning i mitt liv och lite mer oordning i min väns, kanske har vi påverkat varandra i denna utveckling. Det jag vet är att hon funnits i mitt liv under dessa 17 åren som gått sedan vi bodde i Skottland, både när livet varit fyllt av glädje och när dagarna har varit tunga. Hon har alltid stöttat och uppmuntrat med värme och kärlek och aldrig varit dömande. Under många år har jag kämpat med att få tillbaka mina tårar och de få gånger de har trillat ner för kinderna har det ofta varit tillsammans med henne. Med henne har känner jag en sådan trygghet, värme och kärlek att jag inte bara vill dela min glädje med henne utan även min sorg och min förtvivlan.

Det är vänskap som denna som förgyller mitt liv och är något som jag känner stor tacksamhet för. Vänskap som denna är för mig en viktig ingrediens i en hållbar livsstil och något som jag önskar att alla mina medmänniskor får uppleva.

IMG_1502

Indiana 2015

Yoga i Indianapolis

YogaQuotes-8

Just nu befinner jag mig i Indianapolis där jag hälsar på en mycket kär vän och numera yogalärare. Jag får följa med på hennes klasser och njuter både av yogan men även av att se vilken fantastisk lärare hon är åt mig och de övriga eleverna.

Att återigen får ägna mig åt yoga påminner mig om hur gott det gör för min kropp, själ och sinne. Yoga är inget jag utövar en timma och sedan går vidare i mitt liv. Yogan finns med mig även när jag har lämnat min matta. Det är för mig en resa in i kropp, själ och i sinne. För ca tre år sedan ägnade jag mycket tid till yoga då jag behövde lugn och ro i kropp och sinne vilket inte spinning/pump/crossfit/stepup klasserna inte gav mig. När lugnet hade återvänt tyckte jag så mycket om att yoga att jag fortsatte men la till utomhuslöpning. Detta blev för mig den mest hälsosamma träningen jag ägnat på många år då den tränade både insida och utsida. Efter en tid av yoga och löpning föll jag tyvärr tillbaka i mitt gamla träningsmönster och tränade bland annat spinning igen med hög och snabb musik och med siffror att följa för att ser till jag presterade så bra som möjligt. Jag tycker fortfarande att spinning/pump/crossfit/stepup kan vara riktigt kul men jag tycker inte att det per automatik är hälsosamt bara för att kroppen får röra på sig eller att det bidrar till en hälsosam livsstil.

Så jag känner stor tacksamhet för denna resa som påminner mig om de positiva effekterna yogan har på hela mitt välbefinnande. En påminnelse jag så väl behövde och som jag kan tacka min underbara vän och yogalärare för.

IMG_1464 IMG_1469

”Om det fanns en kvadratmeter säker mark i mitt land hade jag inte varit här”

För ca en vecka sedan hjälpte jag Volvo Bussar och Rädda Barnen att samla in kläder och leksaker till nyanlända flyktingar som bor på Restad Gård utanför Vänersborg. De saker som Volvoanställda hade samlat ihop fyllde en hel buss som jag, en Volvoanställd chaufför och min brorsdotter som också är fotograf körde till anläggningen tidigare i veckan.

Jag har precis som andra matats med bilder via media på utsatta människor på flykt och precis som andra har jag blivit både berörd och upprörd. Men att få komma till Restad Gård och se hur 1300 av våra asylsökanden bor och lever gav mig ett annat och djupare intryck. Att få möta några av de boende och ta del av deras historier gör att det inte längre handlar om ”flyktingar” utan om individuella medmänniskor som på grund av att de fruktar för sina och sina familjers liv valt att lämna allt som varit känt för dem för att ge sig ut på en bokstavligt talat livsfarlig resa i hopp om att få möjlighet att skapa ett nytt liv i säkerhet någon annanstans. En av de boende som flytt från Syrien uttryckte ”Om det fanns en kvadratmeter säker mark i mitt land hade jag inte varit här”. De som lyckats att ta sig till Sverige förväntar sig inte att landet ska försörja dem utan de vill och kan om de ges möjlighet bidra till vårt samhälle. Som ytterligare en boende uttryckte sig ”Vi vill inte ta något ifrån Sverige, vi vill bidra med ytterligare färger till ert färgrika land”.

Många flyktinganläggningar erbjuder endast tak över huvudet och mat för dagen vilket gör vardagen svår för de boende som helt saknar sysselsättning under den långa tid de behöver vänta på att få besked om de får asyl i Sverige. Om de får ett positivt besked får de vänta ytterligare innan de får ett boende i någon av våra kommuner. Denna process kan ta mer än två år. Eftersom det krävs att en person blivit beviljad asyl för att få börja läsa svenska för invandrare kan det ta upp till tre innan de får möjlighet att lära sig svenska vilket är nyckeln till att kunna ta del av ett samhälle. Två-tre år utan att få möjlighet att vara en del av det samhälle där de önskar vara en del av och detta på grund av svensk byråkrati.

Majoriteten av de boende på Restad Gård är inte bara utbildade utan välutbildade med lång yrkeserfarenhet. Där bor pedagoger, ingenjörer, tekniker, läkare etc som inte vill något hellre än att få fortsätta praktisera sina yrken och vara en del av det svenska samhället. Eftersom de boende på Restad inte erbjöds någon sysselsättning och hade minimal kontakt med det svenska samhället har de boende själva bildat vad de kallar en Support Group. Gruppen består främst av boende på anläggningen samt en del svenska volontärer. Gruppen har själva startat en skola för barnen, systuga, datorutbildning, kurs i svenska, tar emot anländande flyktingar och förser dem med nödvändigheter såsom hygienartiklar och mat samt organiserar donationer i form av kläder och saker. Utöver detta ställer de krav på Restad Gård som Migrationsverket hyr platser för boende av för att förbättra boendemiljön, de har kontakt med lokala och nationella politiker för att informera och påverka möjligheten för asylsökande att fortare få möjlighet att bli en del i Svenska samhället främst genom att fortare komma in på arbetsmarknaden samt att tidigare få möjlighet får lära sig svenska. De kontaktar själva svenska företag för att skapa samarbeten som ger boende möjlighet att praktisera och därmed få möjlighet att delta i och bidra till det svenska samhället. Restad Support Group arbetar långa dagar och gör ovärderlig nytta för både de boende på Restad men även för vårt samhälle i stort.

Restad Support Group

Restad Support Group

Vill avsluta med Hans Roslings presentation som han visade under Hela Sverige Skramlar som sätter perspektiv på hur stor del av flyktingströmmen som lyckas ta sig hela vägen till Sverige.